Obarmhärtiga barmhärtiga januari

Det nya året kom med en ovanligt barmhärtig inledning på väderfronten här i Härjedalen, åtminstone om man ser till temperaturen.

Endast en liten köldknäpp på -27 grader ett par dygn, sen har det hunnits med både töväder, ösregn och storm, både med och utan snö. På så vis blir det obarmhärtigt i form av lömskt väglag. Vet inte vad som är värst när man är tvungen att ta bilen den här tiden på året. -35 grader och man är livrädd att få stopp ute på skogen eller +/- 0 och regn på snöbelagd väg, som till slut blir skridskobana. Obarmhärtigt och barmhärtigt på olika vis.

Häromveckan krockade vi med ett rådjur på vägen upp till Vemdalsskalet dit vi skulle för att jobba. Det är faktiskt första gången på dessa fem år som det sker en djurkollision. Ett under att det inte skett oftare, så mycket som jag sitter och åker bland älgar, renar, rådjur, rävar, harar, tjädrar, orrar, ugglor och örnar. Ja en och annan fladdermus, ekorre och skogsmus kan också skymtas. På sommaren kan man även, om man har riktig tur, se en björn under de tidiga morgontimmarna. Jo då, det är spännande längs vägarna här må ni tro, ibland lite onödigt spännande för min smak.

Häromdagen höll det på att bli skrot av den redan skadade och ihoptejpade Toyotan efter rådjurskrocken. Vi stod och väntade på att kunna köra ut på riksväg 84 när en bil som skulle svänga höger inte fick stopp. Det var väldigt halt på platsen vid tillfället och en rad bilar kom i allt för hög hastighet. I sista sekund kan föraren svänga åt sidan och på så vis undvika en kollision. Bilarna som kommer efter får inte heller stopp och det blir kaos där vi står på första parkett och undrar vad fan som hände. Helt otroligt att det inte blev en seriekrock. Änglar finns och några av dem fanns just där, just då. Man får sig en tankeställare om hur snabbt livet kan vända, på typ en sekund.

Kramsnö i januari, då får man passa på att krama till några bollar till en snölykta.

Så, hur gick det med rådjuret kanske ni undrar. Hastigheten var väldigt låg vid händelsen då jag precis hade bromsat in för att svänga. Det fick sig en liten tackling och ramlade omkull men medan jag pratade med polisen hade det kommit upp på alla fyra och skuttat iväg. Polisen skickade på rutin ut en eftersöksjägare och sen vet jag tyvärr inte mer, förutom att bilen måste in på verkstad. Jag har på känn att rådjuret lever och är säker på att bilen går att laga.

Snölyktor hör vintern till. Lyser upp så fint i mörkret.

Så härligt att dagarna blir längre så man hinner med att få lite dagsljus på eftermiddagarna. Ibland bara måste man få göra en snöängel och en snölykta att tända när mörkret lägger sig.

Lämna en kommentar

© 2021 Jessica Grip
MÅNGA av bloggens bilder © Fotograf Morgan grip
Bloggen är utvecklad av Webbyrå Mediamakarna Grip