En förmiddag i Torrevieja
Vi vaknade till solsken här idag, trots att prognosen hotat med regn nu i dagarna tre. Det blev genast ändrade planer och jag började dagen med en promenad längs strandpromenaden i solsken och lagom vind. Mysigt att se hur staden vaknar. Några kör morgongymnastik i solen på stranden. Ett gäng spanska gubbar har uppsnack inför boulen som snart ska dra igång, det är högljutt och glatt. Det märks att de är rutinerade och håller sig i skuggan.
Det slamras med porslin och bestick från frukostbarerna längs havet och borden börjar fyllas av hungriga gäster. Det ser alldeles underbart ut där de sitter i solen. Vi är lite dåliga på det där med att gå ut och äta frukost, det måste vi bli bättre på.
Längs promenadstråket är det en salig blandning av folk som motionerar gåendes, joggandes och springandes. Jag blir förbisprungen av en pappa med tvillingvagn, på min andra sida har jag ett äldre svenskt par med varsin liten hund. Damen påpekar för sin man att han som sprang förbi har tvillingar i vagnen. Mannen svarar att, ja det är hunden som inte vill gå. Det är så med konversationer, man behöver ju nödvändigt inte prata om samma saker hela tiden, tänker jag. Men visst går det lite lättare ändå, om man pratar om en sak i taget?
En del är på väg till jobbet i kostym eller klänning och högklackat och andra fyller på varor på alla restauranger och barer. De som gör rent och städar på gångstråk och stränder får vi heller inte glömma. Det känns bra att det fixas varje morgon. En tant har fullt upp med att få hem sin shoppingvagn, skulle vilja gå fram och hjälpa henne men man vet inte, det kanske blir fel. Vildkatterna ligger och solar sig på de varma stenarna nere vid havet, de har det bra. Det finns en idéell organisation som ömmar för och tar hand om dem. Det är fint.
Nu ska jag fortsätta dagen med det jag tänkte göra från början, innan solen bad mig ta en promenad. Få se, vad var det nu...?