Kontrasterna i tillvaron, där livet pågår
Nu har vi varit här "hemma hemma" i Sveg en vecka och tempot har höjts avsevärt. En hel del jobb är det, vilket jag är väldigt tacksam för nu när jag sagt upp mig från min fasta tjänst som husfru.
Återstår gör mitt vikariat som personlig assistent och som boendestödjare. Kanonjobb, båda två. Och...det blir aldrig någonsin tråkigt att gå till jobbet när man kan variera mellan fyra olika arbetsplatser. Jag kommer liksom in med ny energi, taggad för dagens göromål, på ett helt annat sätt, än när jag tvingas vara på samma ställe dag ut och dag in, månad efter månad, år efter år. Så kommer jag aldrig mer att jobba, jag är helt färdig med det.
Kontrasterna mellan Torrevieja och Sveg är som alltid väldigt påtagliga. I Torrevieja hade sommaren börjat komma när vi åkte, sol på dagarna, ljumma kvällar och en dagstemperatur som blev alltmer stabil, runt 25 grader och på väg upp ännu mer.
I Sveg kom kanske eventuellt våren häromdagen, med sol och 20 grader varmt. Bara nån dag innan var det -2 grader när jag gick till jobbet på morgonen. Det svänger snabbt och hallen är just nu full av kläder och skor för ALLA väder, ingen mening att hänga undan vinterkläderna helt ännu.
En annan slags kontrast mellan då och nu som jag kom att tänka på häromdagen, är den som har hänt sedan nästan alla började ha mobiltelefon. När jag växte upp svarade man alltid med telefonnumret, fråga mig inte varför. Varför gjorde man det? Någon som vet?
Tänk om man idag skulle rabbla hela mobilnumret när man svarar. Den i andra änden vet ju liksom förmodligen inte vilket nummer den ringt, eftersom det är inlagt i telefonen, eller har blivit kopierat från något telefonregister på nätet. Man blir ju sugen på att prova att svara som man gjorde förr i tiden. Hihi!
Hur som helst, jag tror att vi mår bra av lite kontraster i livet, åtminstone så länge de är åt det positiva hållet. Ett bra sätt att uppskatta och se tillvaron där vi är just nu, just idag, där livet pågår.