Auschwitz-Birkenau, där ofattbarheten får sin verkliga betydelse
Jag tar ett djupt andetag och tar mig tillbaka till vårt besök där helvetet på jorden utspelade sig under andra världskriget. Auschwitz-Birkenau, ett av de mest kända nazistiska koncentrations- och förintelselägren under andra världskriget.
Lägret bestod av två huvuddelar, Auschwitz I och Auschwitz II-Birkenau. Det förstnämnda var det ursprungliga lägret och användes till en början som ett koncentrationsläger för politiska fångar. Senare blev det ett förintelseläger där tiotusentals människor straffades på helt vansinniga sätt och mördades i gaskammare eller avrättades på andra sätt. Vid den så kallade ”dödens vägg” arkebuserades såväl män, kvinnor och barn.
Auschwitz II-Birkenau byggdes senare och var det större av de två lägren. Det var huvudsakligen ett förintelseläger, där massmord genom gasning var den främsta metoden. Miljontals oskyldiga människor, främst judar, men även romer, polacker och andra grupper, mördades här under nazisternas fasansfulla skräckvälde.
I längorna likt ladugårdar med tegel eller jordgolv, utan värme och rinnande vatten, trängdes uppåt 1000 fångar. De blev tilldelade en plats i ett bås med tre våningar och fick där trängas med ett tjugotal andra fångar på samma hylla när det var dags att sova.
Om nätterna kom råttor stora som katter och hälsade på och bet dem som hade sin plats på golvet. Låg man i mellanslafen eller på golvet fick man även stå ut med att bli kissad på, eftersom man bara fick gå på toaletten morgon och kväll.
När det var dags för morgontoalett hade man bara några sekunder på sig att tvätta kroppen och borsta tänderna. Ingen hann någonsin bli ren. Som ny fånge fick man ärva en död fånges smutsiga kläder. Tvätta kläder var inget man slösade någon tid på.
Kvinnorna fick utstå fruktansvärda experiment i lägret. Man ville komma fram till hur man på mest effektiva sätt kunde sterilisera dem. Allt för att förhindra att nya judar och andra utsatta grupper föddes. Man ville i förlängningen helt enkelt slippa lägga tid på att gasa ihjäl och bränna fångar.
Många överlevde inte den fruktansvärda resan till Auschwitz-Birkenau. I godsvagnar fraktades de ihopträngda som boskap och resan kunde pågå i veckor. Väl framme på perrongen i Birkenau sorterades man i olika led. Ett som gick direkt till gaskammaren och ett som gick till gaskammaren via arbetslägret.
Äldre och barn, liksom människor med olika funktionsvariationer hade man ingen nytta av, så de fick gå raka vägen in i vad man trodde var en dusch. Äntligen skulle man få duscha och byta kläder efter den långa och smutsiga resan.
Där, på perrongen i Birkenau, skildes familjer åt. Där såg man varandra för sista gången, utan att hinna säga så mycket som hej då.
700 ”nummer” i timmen, dygnet runt, gick döden tillmötes. Ja för i lägrets inpassering gick man in som en människa och ut som ett nummer, helt utan identitet. Barnen var de första som föll till golvet eftersom giftet, Cyklon B, började göra verkan nerifrån i gaskammaren.
Lägret befriades av sovjetiska trupper i januari 1945. Auschwitz-Birkenau är idag ett minnesmärke och museum tillägnat minnet av de miljoner människor som drabbades av förintelsen. Det finns fortfarande några kvar i livet och genom åren har några av de som överlevde återvänt till lägret för att berätta om de fruktansvärda brott som begicks under den nazistiska regimen. De börjar dock bli gamla och vi alla måste hjälpas åt att berätta vidare. Det var slutordet från vår svenska guide som tog oss med på en ofattbar berättelse runt Auschwitz-Birkenau.
Att se alla ägodelar som ingen längre behövde, barnskorna som aldrig hann bli urväxta, leksakerna som ett barn fick lämna ifrån sig, proteser som inte längre fyllde någon funktion, glasögon som ingen längre behövde se världen igenom, håret som aldrig mer skulle bli kammat, resväskorna som någon packade för sista gången. Det gör så ont, såå ont.
Här nedan kan ni även se en video från besöket.