Färnebofjärdens nationalpark - mitt emellan nord och syd
Som jag berättat tidigare har jag börjat samla på nationalparker. Jag vet inte om det går att få en bättre naturupplevelse på ett bräde än att vistas i en sån. Jo, det gör det säkert, men en nationalpark har liksom nåt gediget och praktfullt över sig. Nåt den vill berätta bara genom att låta oss vistas där, i sin naturliga skönhet.
Den här gången blev det Färnebofjärden som fick visa upp sin magnifika natur i området runt Nedre Dalälven. Här finns "Limes Norrlandicus", den biologiska norrlandsgränsen, där mötet mellan syd- och nordsvenska växt- och djurarter äger rum. Innan jag började intressera mig för våra svenska nationalparker hade jag inte den blekaste aning om detta. Så roligt att grotta ner sig i vår svenska natur på det här sättet.
Parken är stor och det finns många entréer. Vi valde Huvudentrén som ligger vid Gysinge och sen åkte vi ca två mil ner till Skekarsboentrén. Superfint anordnat med grill- och fikaplatser intill älven. Vi gick Gysingeslingan som går längs älven. Flera för oss annorlunda fågelläten hördes hela tiden, så avkopplande att lyssna till i den annars helt tysta omgivningen. Det finns hela 205 olika fågelarter i parken. Undra på att här är en plats för fågelskådare.
Det blev perfekt timing för lunch vid Huvudentrén och grillat till middag vid Skekarsbo. Innan vi gjorde upp eld vid den alldeles nybyggda grillplatsen vid vattnet där, gjorde vi ett besök uppe i den 20 meter höga tornet med magnifik utsikt över landskapet.
Färnebofjärden blev vår fjärde i resan jag startade förra hösten, med hopp om att kunna besöka alla våra 30 nationalparker. 26 återstår och jag tror vi ska hinna med åtminstone sex till under året. En av dem har vi ju här på hemmaplan i Härjedalen, nämligen Sonfjället. Där har jag varit vid foten flera gånger, men aldrig längre än så.
I Gysinge finns Gysinge Herrgård, en helt fantastisk plats i gamla bruksmiljöer med anor från 1600-talet. Där övernattade vi efter en lång och härlig dag i vår svenska natur.
Morgans kameror var förstås med på färden så jag länkar till videon här: